For er som har spelat Pirots5, dela arligt: ​​ville ni omedelbart ga tillbaka och forsoka igen efter er forsta session, eller utvecklades ert intresse bara med tiden? Ibland verkar ett spel ganska bra, men efter att man avslutat det kanner man sig inte tillbakadragen. Hur ar det med detta? Ar det verkligen sant att man sitter kvar med en kansla av oavslutade affarer och en onskan att spela igen?

Efter min forsta fullstandiga session av Pirots5 markte jag nagot intressant: efter att ha avslutat spelet kande jag inte att jag hade fatt nog och kunde glomma det. Tvartom, jag satt kvar med en behaglig kansla av ofullstandighet och ett intresse for vad som kan handa harnast. Och detta beror inte bara pa resultaten eller nagra specifika ogonblick. Snarare handlar det om pirots5.com.se sjalva atmosfaren, spelets smidighet, hur spelet haller din uppmarksamhet utan press eller onodig aggression. Du har helt enkelt en bekvam spelupplevelse, och sedan kommer du pa dig sjalv med att tanka att efter ett tag kommer du att vilja spela igen, om an bara i nagra minuter. For mig ar detta en mycket stark indikator pa ett verkligt hogkvalitativt spel.